2. JORDBRUK

Arbetsförhållanden & Gifter

Av alla grödor är bomullen en av de mest besprutade. Användningen av kemiska bekämpningsmedel blir en ond cirkel. Då skadedjuren ökar motståndskraften mot bekämpningsmedel tvingas jordbrukaren att spruta mer och mer för varje säsong. All denna besprutning leder till höga kostnader. Efter hand förgiftas jorden så kraftigt att den blir obrukbar. Ungefär 25 % av världens försäljning av besprutningsmedel går till bomullsproduktionen. Bomullen besprutas 20- 50 ggr under bomullssäsongen.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör varje år cirka 40 000 människor efter kontakt med bekämpningsmedel eller förgiftat vatten relaterat till bomullsodlingen. Ämnen som för länge sedan blivit förbjudna i Sverige tillåts fortfarande och används i Kina och Sydostasien.  Människorna som jobbar på plantagen arbetar helt utan skyddsutrustning och kommer i kontakt med en stor mängd kemikalier som Agent Orange och DDT.När H&M 2007 blev upptäckta med att utnyttja barnarbetare skrev Aftonbladet att barnen endast tjänade 29 öre per kg. En anledning till att lönen är så låg är för att en tredjedel av en arbetares lön går till vatten som används till bomullsodlingarna.

Dessa förhållanden är inte acceptabla och vi hoppas på en positiv utveckling av bomullsindustrin. Vi kan påverka detta om vi ställer högre krav på produceringen av kläder och textilier vi köper.

 

Bomullsliv

 

Ett bomullsliv är långt och krångligt, en kontorist på kappahl vittnar om i en mobil intervju hur de har 700 leverantörer och att det efter varje leverantör fanns en kedja av underleverantörer, kanske åtta på rad efter varandra.  Och ja, de kontrollerar hur uppförandekoden efterföljs hos sina leverantörer, men hur skulle de kunna ha möjlighet att kontrollera alla sina tusentals underleverantörer? 

 

Det här innebär att det är nästan omöjligt att veta var bomullen har varit, förädlats och hur av just det varumärket man kollar på. Man kan inte veta om det tillverkats i Uzbekistan och barn tvingats jobba på fälten, man kan inte veta om grödan besprutats, men det har den förmodligen. Enda gången man kan anta att saker gått rätt till är vid märkningar som t.ex. Fairtrade eller Ekologiskt. Då vet man att produktionen av bomullen fyllt dessa krav:

 

Fairtrade

-         Respekterar de mänskliga rättigheterna (enligt FN)

-         Tar miljömässigt och socialt ansvar i hela produktionskedjan (Företag bär ansvar för sociala kostnader och miljöbelastningar vid produktionen.)

-         Har ett rättvist utbyte - mer betalt till producenten (…Förbättra utvecklingsmöjligheterna för båda parter…långsiktiga kontrakt som ger parterna ytterligare säkerhet…)

-         Är öppna för insyn (…Informera konsumenterna om hur deras produktion går till… vara öppna för granskning från folkrörelser och fackföreningar…)

Källa: Fairtrade center

 

Ekologisk bomull

-         Produktionen ska ske med vatten samt vara energisnål.

-         Bekämpningsmedel används inte.

-         Naturliga gödningsmedel och kompostering sker, vilket försäkrar kommande generationer jordar med god näringstillgång.

-         Att man använder alternativlösningar till farliga avlövningsmedel eller så handplockas bomullen vid mer småskalig produktion

 

De länder som idag odlar ekologisk är bla: USA, Turkiet, Australien, Nya Zealand, Peru, Uganda och Kina mfl. Andra länder som är på gång är Argentina, Brasilien mfl.

Källa: www.ekoklader.se

 

Andra sätt att kunna veta om ett företag har underleverantörer med schysta arbetsmiljöer/förhållanden är att själv kolla upp det. Men för det krävs att företaget har en öppen granskning av sina underleverantörer. Alltså inte håller dem hemliga. Exempel på företag som har detta är: Nike, Puma och Levis.

 

Därför har vi ställt denna fråga till olika klädföretag:

 

Har ni en öppen granskning av era underleverantörer? Vid nej: varför?

Vad är viktigast, att arbetsförhållanden kan ses över eller att priserna inte pressas upp (av konkurransskälen)?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0